Först trodde jag att han hvarjeögonblick skulle kasta sig öfver och misshandla mig, men sågalet blef det dock inte. Detvar mörkt på mötesplatsen, så att då föredraget kl. Endast en af dem, den unge energiske maskinarbetarenÖsterberg å statens maskinverkstad i Malmö lämnade regelbundetdet bidrag han för sin del förbundit sig insamla. Etc.Antagligen hade detta välvilliga omdöme kommit in i Ö.-P.af misshugg. Johansson var det meningenatt uppsätta honom som riksdagsmannakandidat, men dettamisslyckades. Peterson och Gunnar Hägerstolpe. Bah, hvad gördet om en proletärkvinna får slagattacker, bara rättvisa skertillfyllest! Dock betvifiar jag storligen att man skulle gått såhänsynslöst tillväga ifall det varit fråga om någon annan än enarbetare och därtill »uppviglare och socialist». Men så var han också vårt partis förstaoeh hittills enda majestätsförbrytare. betäckta vägen, nuvarande Sveaplan, åhvilket det gick tämligen bett till. Vi stodo solidariska utåt, menbitterhet och hat rådde i månget sinne. Jag anade straxatt fan var lös för det var fredag. Jag använde migdärför till sist af den taktiken, att då jag kom till en plats därjag var obekant, först taga reda på hvilka som voro de styrande,d. Detta blir också en stor vinst förstaten. desmå barn, som gått för att möta sin far!Vid ångbåtsbryggan.Hufvudstyrkan af dem som gått för att möta Palm, nuuppblandade med talrika, oupphörligen tillströmmandepoliskonstaplar, begaf sig emellertid långsamt framåt vägen. - Första skandinaviskafackföreningskongres-sen. Han hade endast yttrat: tack, minavänner, lefve socialismen! Och detta tyckte han man icke bordebli fäld till straff för ens i det kära, fria, svenska polislandet.En episod från förhöret med Palm vilja vi anföra. en gång settmig sitta i hotellträdgården och dricka konjak och vatten. en artikel om mötet, hvarihan tog en del af liberalismens koryféer i upptuktelse för derasställning till vissa å publicistmötet diskuterade frågor, särskildtangående tryckfrihetslagen. Den första jag träffade var en läsarekolportör,Ram-stedt hette han, hos hvilken jag anhöll att få bönhuset »Denhimmelska ladan» åt mig upplåtet. Men flera af mina kommissionärervoro fattiga satar, lika fattiga som jag själf och det var mycketlitet jäg erhöll af mitt tillgodoliafvande, då jag på ort och ställeuppvaktade mina gäldenärer.

Dessa bad jag honom hämta hos visitören ochläsa om han så behagade. Jag beklagade att man ännu ickeinfört denna goda folkliga sed här och påpekade att lära ochförstå samt intressera sig för politiska och samhälleliga frågorvore första steget till allmän folkbildning, o. Den ihärdiga agitation, som bedrifvits af våraentusiastiska och energiska partivänner landet rundt hade ickevarit förgäfves och myndigheterna hade genom sina förföljelserbidragit att sätta ytterligare lif i spelet.

32 (,i \N \k \\|)|'Ks^))\

. Jag behöfver väl inte vederläggadetta påstående, ty det vederlägger sig själft. Då gaf nykterhetsläsaretidningensredaktör nykterheten på båten - det var visst förhundrafemtioelfte gången. - Äfventyr i Stockholm och Göteborg. Jag fick naturligtvis nej - han ville icke upplåtasin kyrka åt politiska »spektakelmöten», ty »med politik kommerfolk inte långt», sade han.Hm! P. Och när vi ibland efter dagens id och stridsökte litet ersättning genom att vid en toddy eller ett glas punschtillbringa ett par timmar, så bör ingen hvarken förvånas ellerafundas. Där kunde jag bäst iakttaga mina pappenheimarne, närvinångorna stego dem åt hufvudet. gjorde till dem:Polisstenograferna i socialdemokratiens tjänst.Det är oss alltid ett nöje att se när polisen ibland kan varatill någon nytta.Dess stenograf er ligga oss, så nya de äro i tjänsten,ingalunda minst om hjärtat.

An In Depth Conversation on Black Wealth, Hysterical Black.

. Få nu se om Civildepartementet,dit Palm ämnar klaga, har samma åsikt.»Eongl. Den lilla staden varför öfrigt som utdöd. Jag blef naturligtvis strax igenkändoch då man på goda skäl antog att mitt sällskap var af sammaskrot och korn som jag, dröjde det inte länge förrän grofkornigakvickheter började hagla ned öfver oss. Min vän Åhlund,som alltid var mig följaktig på mötena, utförde i stället detarbetet. kristliga sentenser, som han fått in i sinsjuka, men för öfrigt tomma hjärna. Pådetta lefde jag under hela denna tid, bekostade mina resoroch underhållet af hustru och sex barn. Luftenhade ränsats och allt fler och fler af goodtemplarordensmedlemmar började sluta sig till den socialistiska rörelseu.*Sedan blef det doktor Anton Nyströms tur. Han var ortens skinande liberala ljus ochsynnerligen fruktad af samhällets »store» på grund af sina bref i»Fäderneslandet» och »Östgöten» m. Smith hade nämligen låtit utfärda en ukas, sompublicerades i tidningarne och i.hvilken förkunnades, att deloger,som befatta sig med socialistisk politik skulle blifva uteslutnafrån medlemskap i orden. Jag följde nämligenkusten uppåt och en vacker aprildag gjorde jag mitt intåg iKarlshamn. Man talade offentligt om de blifvande socialistlagarne ochtidningarne diskuterade frågan samt funno det alldeles i sinordning att det socialistiska ogräset upprycktes med rötterna. Få seemellertid hur det går med målet och om PalmensLångholms-drömmar om sällskap med lille hr Wall skola gå i uppfyllelsetill sistl Fast den här gången ser det ej lofvande ut. Laenu tagasimakse graafik; laen ilma tagatiseta. Härmed hade hanlöpt linan ut. Då jag gick hit in, var det endast afartighet för att underrätta om, att ett möte skall hållas där imorgon afton. Denstora massan af arbetare känner sig alltid smickrad, när enperson med »stndentbetyg på fickan» eller med andra ord,meduni-versitetsbildning, nmgås med dem som likar. Då jag såg detta, gjorde jag en Ktenpaus, hvarefter jag hänledde de närvarandes uppmärksamhet på,att hur stor motståndare d:r N. Som man ser knnna små orsakeråstadkomma stora verkningar.Ty att Danielsson störtades eller rättare icke återvaldes tillredaktör medförde att rörelsen nere i Malmö kom upp igenfortare än annars blifvit fallet. - En af »Falbs kritiskadagar» i Arboga. Jag reste in till »KongensBy», lyfte pängarne och på fredagens e. Men jag vill hoppas att den må ländaliknande folkvänner till eftertanke och varning. En dylik skulle skada tidningen, förklarade han.Därmed var det sista hindret undanröjdt och banan klar förSocialdemokratens start.Det var inte mycket pängar vi hade till vårt förfogande dådet gällde att börja en ny tidning. För att festen icke skulle bli förstördoch för att festdeltagarne med hustrur och barn skulle få någonplats att hålla till på, måste jag naturligtvis offras. - Ettförbjudet möte och en promenad vid Lilljans. - Fortsatt agitation. Hon fick höra hvad saken gällde ochmeddelade mig, att i samma hns där hon bodde, logerade uppe på ettvindsrum en ung student, som säkerligen med nöje skulle åtagasig det arbetet, ty han vore mycket fattig. den gången erhöll, mycketbidrog till att han måste lämna redaktörsskapet. Detta grep den stackaren så djupt att han - somantagligen för att trösta sig i bedröfvelsen tagit sig några bägare- såg framtiden så mörk framför sig att han gick ut och grätbitterliga. BilligtI billigare! billigast! så lyderdet första budet i den storborgerligakrä-inarsjäleos katekes, och kan e». Mycket folk varförsam-ladt, några poliser höllo sig på lämpligt af stånd, det såg ut somde smått skämdes. Palm välkommen!- Ja, det är högst opassande att på det viset hylla enfånge. - Poliskommissariens stöllar. Svensson blefvo förkastade af mötet, som i ställetutsåg socialdemokraten, tunnbindare Engström, hvilken dock ickeville åtaga sig uppdraget, emedan lian icke ansåg frågan värdatt diskutera. De resolutioner, som antogos efter diskussionsmötena,gingo i socialistisk anda, till stor förargelse_för dem, som förutfört arbetarnes talan där uppe.Särskildt erinrar jag mig att ett par s. Äfvenmitt namn saknas, men jag lågi Norrland under juli och augustiMed kassan är det ocksåganska skralt stäldt. Jag hadehaft arrangemangen om hand och hade lyckats så intresserainnehafvaren af restauranten i Bökeberg - som äfven innehadeSkomakare A. Genom den inträffade schismenförsvårades naturligtvis ställningen i det hela. Menlika litet då som nu spelade den pressen någon roll, hvadan dessskall betydde föga.Att denna l:sta maj-demonstration var af stor betydelse förrörelsen och icke så litet bidrog att verka agitatoriskt, väckandeoch samlande, är säkert. Kadrer och underofficerare fann$, menbe-fälhafvaren fattades. Hemming, förreredaktören af »Nya Skåne», hvilken, såsom jag förut berättat, engång i Malmö hjälpte mig med »Folkviljan», då prässen blifvitHemming var nu tillförordnad borgmästare i Falköping.

Full Text of Ur en agitators lif In Swedish.

. Jag frågar, om jag är ensam om en mening,eller om alla instämma däruti. Vi föllo räddaren om halsen afpur glädje och voro eniga om, att någon mot socialismen gunstigmakt sändt honom. Jagskall här berätta några episoder från denna min resa och väljerdem, som jag antager mest kunna intressera mina läsare.I Engelholm hade jag arrangerat ett möte i hotell Vegasträdgård. Att ievighet stå och blåsa i basun ha nu mera knappt gamla bondgum"mor lust till. O.Berg, hos hvilken deputationen äfven varit, uttalat sina varmastesympatier för Smith och ringrörelsen, lät kungen allabetänkligheter fara och yttrade glad:- Såå, Berg är af den meningen. I hofrätten nedsattes straffet till en månadsfängelse och detta fastställdes af högsta domstolen.*i november månad afgick jag som medlem af»Socialdemokratens» redaktion. Särskildt lade vi märketill, att en uniformerad poliskonstapel i hemlighet gick omkringoch blåste under. Din pojke sände jag hem med Landberg.Olaus Palm.*Jag kan inte neka till att jag blef tämligen öfverraskad, tyjag hade minst af allt väntat detta från min farbror, som förutvisat sig ganska tolerant och delvis ställt sig förstående tillarbetarrörelsen.

Battlefield 1 Sniping Guide and Tips - Gamercific

. Denne senare, en herr Wahlberg, hade alltarbetet ute vid Vinskärsvarf och detta förargade sågverkspatronernatill den grad, att de först tvingade mästaren att af skeda Ahlundoch en hans kamrat Linderström.. Företrädd af en musikkårtågade en väldig folkskara ut genom Hornsgatan, hvars trottoirervoro tätt kantade med nyfikna. Lia lass; sma kredit. »Tiden»hade öfvertagits af Hj. Antagligenbespetsade han sig på att äfven han vinna ryktbarhet.Efter att en stund ha skarpt fixerat mig, tog han på sigen mycket allvarlig min samt höll en liten föreläsning för migom det stora ansvar som hvilade på honom i egenskap afordningens upprätthållare. Jag bad honom läsa smörjan ännu engång, så skulle han få klart för sig, att antikrist visst inte skulleförneka gud, utan i stället säga sig vara gud själf. Bergegren, David Bergström, P. De gingo alla som en man ut med hvar sintid-ningspacke under armen för att sälja tidningar. Palm, den kändesocialistagitatorn, hållit föredrag i Enköping, hvilket han försäkrar är»dagens största eller tarfligaste nyhet». Att det gått så fort i Kalmarberodde på, att vid cigarrfabriken Fama - sedermera nedlagd- arbetade en del cigarrarbetare, som förut vistats i Tysklandoch Danmark oeh därifrån kände socialismen. Vihänvisades till planen vid Cirkus på Karlavägen ochnärgränsande gator.l:a maj, den länge efterlängtade och af så många fruktadedagen, rann upp. Det var en härlig dag och redan tidigt påförmiddagen såg man att något ovanligt var på färde.Högtids-klädda arbetare i stora skaror med glada anleten ochdemonstra-tionsmärken på rockuppslagen sågos öfverallt på gatorna, lifligtsamspråkande. Tidningen hade då en tidhaft att kämpa med åtskilliga besvärligheter, men den komdock ut regelbundet och den förtviflade utvägen att minskaformatet hade man ännu icke nödgats tillgripa. Vid etttillfälle hade »Folkviljan» en kontrovers med Hj. - »Folkviljan»lefver upp igen. nödgats talafrån en båt i Arbogaån. Ett tusenstämmigt: »vigå med till Åvik!» ljöd i den härliga sommaraftonen och så bardet i väg. Det vararbetareklubben i Gefle, som arrangerat densamma och syftet varnaturligtvis agitation för sammanslutning i fackligt och politisktÄfven här blef det uppståndelse bland bolagets »stordrängar»,disponenterna, då de fingo höra att jag var med. ställen.Arbetarne i Grängesberg hade haft aflöning och en sådanåtföljes alltid vid bruken af torgdag. Fjällbäck, den förre som redaktör och utgifvare. Löjtnanten satt häktadnågra dagar och dömdes af underrätten till ett lindrigt straff,som helt och hållet upphäfdes af öfverrätterna. Sålunda var det bland andra ett parmedelålders borgarfruar, hvilka såväl som så många andra stannade föratt göra sig underrättade om plakatens innehåll. -En brutal länsman eller »fan skyddar sina». Men så hadeockså den lilla hop af socialister, som den gången fanns iStockholm, ingen mindre än själfva bränvinskungen L. Sörensson och Malmberg,- hvilka voro lika obekanta med tidningsverksamhet som jagdå jag började - begärde redovisning för alla de exemplar somtryckts. Han varen af de få inom de s. Det lyder:»Kitsliga myndigheter.Till pingstdagen kl. Till sist blef jag inviterad attkinesa hos honom under natten. Det påstods att han blifvit efterskickad afpolismästaren i Malmö, som då var en viss Wester. Hultgrenskulle tjänstgöra som inledare af ämnet: »Om bildandet af enförlikningskommitté för biläggandet af tvister mellan Stockholmsarbetare». Tidningen skrifver:»Det var en massdemonstration, hvars like man i vårt land aldrigbevittnat, då Stockholms arbetare till antal af ett halfthundratusental i det största lugn och på det värdigaste sätt uttalade sigför åtta timmars normalarbetsdag. Det var dåvarande pastorsadjunktenEwers, nu välbeställd kyrkoherde i Norrköping, som utfördebarmhertighetsverket.*De brutala angreppen på yttrande- och församlingsfrihetenblefvo naturligtvis icke obesvarade från vårt håll. I partiet funnos två olika meningarom saken. Взять быстрый кредит в Эстонии; pandi tagatisel laen. Att omnämnadem alla skulle verka alltför tröttande och jag har därför endasttagit ur högen de, som stått lifligast för mitt minne.Tack vare tidningarnes reklamer behöfde jag aldrig vararädd att bli utan åhörare. Då det emellertid längsvägen fanns många stora berghällar, å hvilka icke en gångett grässtrå kunde växa, föreslog jag att vi skulle hålla mötetpå en dylik plats invid vägen. De utgåfvo ju »Skånes Nyheter», med hvilken de söktefånga arbetarne, men »Folkviljan» stod härvidlag hindrande ivägen. Han var alltid i verksamhet och bland annatbrnkade han hvarje söndag sälja »Folkviljan». Jag hade tillåtelse, menblef aldrig affordrad sådan af länsmannen. Då jag frågade om det äfven var förbjudet attpromenera vid Lilljans, erhöll jag det svaret, att det hade maningenting emot. Lia lass; sma kredit. De ställde sig mycket välvilligatill socialismen och så mycken kärlek för att få arbetarnerevolutionerade genom socialismen var jag icke van vid från de s. Repslagaren, som äfven läst de uppseendeväckandeaffischerna, var enig med mig, att det var ett fult spratt man spelat migsamt yttrade några vanvördiga ord om »herrarnes» lust atttysta ned alla som ville föra småfolkets talan

Comentarios Enviar